Ögat kan liknas vid en kamera, där hornhinnan och linsen bryter ljusets strålar så att en bild skapas på näthinnan.

Ögats optik och längd stämmer inte alltid överens. Då kommer bilden att falla framför eller bakom näthinnan och bilden blir suddig. Detta förhållande kallas brytningsfel.

Det finns olika sorters brytningsfel:

• närsynthet/myopi
• översynthet
• astigmatism

Närsynthet innebär att ögats optik bryter ihop ljusstrålarna framför näthinnan.

Ögat liksom kroppen i sin helhet växer ända fram till 20-25-årsåldern. Om ögat blir för långt i förhållande till brytkraften blir det närsynt. Detta är den vanligaste orsaken till närsynthet. Ibland kan felet vara att ögat bryter för starkt i förhållande till ögats längd. Det kan man se vid vissa ögonsjukdomar, vid diabetes och vid viss medicinering.

Det finns en uttalad ärftlighet för närsynthet. Länge har man diskuterat om intensivt närarbete kan påverka utvecklingen av närsynthet. Man vet i dag inte om så är fallet, men det kan vara en bidragande faktor hos personer som har anlag för närsynthet.

Den närsynte ser suddigt på långt håll. Genom att kisa kan den närsynte uppnå en skärpning av bilden.

Glasögon och/eller kontaktlinser provas ut hos legitimerad optiker eller ögonläkare. Med glasögon eller kontaktlinser av rätt styrka får man en skarp bild på näthinnan.

Numera kan man behandla närsynthet genom att förändra brytkraften i hornhinnan. Det sker genom strålbehandling med en speciell laser. Därefter kan man ofta klara sig utan glasögon eller kontaktlinser. Denna behandling kan inte göras förrän ögat har växt färdigt, i 20-25-årsåldern. Laserbehandling för närsynthet betalas inte av den allmänna försäkringskassan.

Vid översynthet faller bilden bakom näthinnan och detta beror nästan alltid på att ögat är för kort i förhållande till brytkraften. Det nyfödda barnet är översynt på grund av att ögat är för kort när barnet föds. När ögat växer till försvinner översyntheten.

Även för översynthet finns det ärftliga faktorer, även om de inte är lika uttalade som för den närsynte.

Den lätt eller måttligt översynte kan genom ackommodation, det vill säga att man ställer om ögat från seende på långt håll till nära, ändra linsens brytkraft så att man får en skarp bild på näthinnan. Ansträngningen när man ackommoderar gör dock att man blir trött i ögonen, framför allt när man arbetar koncentrerat med något på nära håll. Texten blir suddig genast eller efter stunds läsning. Ögonen kan bli röda och tåras och en spänningskänsla och huvudvärk kan uppträda.

Glasögon eller kontaktlinser som provas ut hos legitimerad optiker eller ögonläkare. Även översynthet kan behandlas med laser, men effekten är än så länge mindre utprovad än vid närsynthet.

Om ögat bryter olika starkt i olika plan uppstår astigmatism. Astigmatism kännetecknas av att punktformade föremål inte avbildas som punkter utan som två linjer vinkelräta mot varandra. Astigmatism förekommer ofta tillsammans med närsynthet eller översynthet.

Astigmatism medför en högre eller lägre grad av synnedsättning beroende på graden av astigmatism. Den observante kan notera dubbelkonturer

Glasögon och/eller kontaktlinser. De mjukaste kontaktlinserna är dock inte lämpliga för astigmatism. Laserbehandling vid astigmatism är än så länge lite prövat.

Ålderssynthet är inte ett brytningsfel utan en minskning av ögats förmåga att ackommodera, det vill säga att ställa om ögat från seende på långt håll till nära. Ackommodation sker genom att linsens brytkraft ändras.

Ackommodationsförmågan minskar normalt med åldern och detta är ingen sjukdom

Det blir allt svårare att läsa liten stil eller att sy på mörkt tyg och det märks först vid skymning eller svag belysning. Ansträngningen att försöka läsa kan ge sveda, värk i ögonen eller huvudvärk

Behandlingen är att få läsglasögon utprovade. Har man redan tidigare glasögon kan man få inslipat en närdel nedtill i glasögonen med styrka avpassad för närarbete. Dessa glasögon kallas bifokala, vilket innebär att de har två brännpunkter - en upptill för seende på långt håll och en nedtill för seende på nära håll.

Det blir också allt vanligare med så kallade progressiva glas, som har en kontinuerlig övergång mellan över- och nederdelen av glaset.